Am I not pretty enough?
Is m heart too boken?
Do I cry too much?
Am I too outspoken?

Don't I make you laugh?
Should I try it harder?
Why do yu see right through me?



Jag bli så irriterad på den här texten... den känn så jävla needy. Jag kan bli irriterad som fan på needy människor.. Vilket gör mig lite orolig för jag är samtidigt bra på att bli irriterad på folk som är som jag. Inte så att jag blir irriterad på ATT folk är som jag.. nej jag blir irriterad på dem för att de är irriterande, sen råkar de vara som jag också. Så varje gång jag blir irriterad på någon blir jag rädd för att jag också är sån.. (Och va fan är mitt tangentbords problem nu plötsligt. Jag måste sitta och slå på det som en annan skrivmaskin för att inte massa bokstäver ska hoppas över! jesus.. jag vill ha en ny dator :( DATOR! *gå berserk på något närliggande*)

Anledningen till att jag blir irriterad på den här texten är att jag inte tycker om när folk försöker ändra på sig för någon annans skull. Egentligen är väl inte det så fruktansvärt så länge ingen försöker kräva att jag ska ändra mig, men jag blir ändå irriterad.
Hörde två tjejer prata på tvärbanan om den ena tjejens pojkvän. Tjejen rökte, och det tyckte inte hennes pojkvän om. Tydligen hade han gett henne någon sorts ultimatum i stil med "sluta röka eller så är det slut" och hon hade vägrat sluta röka. Ett sånt ultimatum har jag inte så stora problem med, om han tycker att det är en dealbreaker så är det väl naturligt att han säger att han inte vill vara med henne om hon röker. MEN! Hon hade tydligen svarat att nej, hon tänkte inte sluta röka, för även om rökning kanske inte är en jätte bra idé så var det något hon identifierade sig med och då ville hon inte sluta med det. (annan diskussion om hur dumt det är att definiera sig själv i något som rökning..) Då hade hennes pojkvän blivit skitsur och lackat på henne om att hon valde bort kärlek och blah blah. Nej.. det är inte okej. Han har ställt sina terms, "jag vill inte vara med dig om du röker" och hon har inte gått med på dem. Ledsen kan han bli över att han inte betydde mer för henne (för jo, jag antar att om någon är helt galet viktig så kan är man beredd att ändra sig quite a lot för den... fast det är väl det jag blir irriterad på..) men arg och sur?! Nä folk som blir arga på deras respektive för att de gör slut (för att inte acceptera ett ultimatum av det slaget är ju som att göra slut, även om det väl kan räknas som ganka mutual.. det var ju så jag och Julle went down) det har jag väldigt svårt för. Både att förstå och ha någon respekt för alls..

          Jag är bra på att börja en rant om ett ämne och sen hamna på något ganska så mycket annat. inte så mycket struktur på mig xD

Men folk som ändrar sig för andra.. okej, dåligt självförtroende och sånt. Och man har ju egenheter som man själv inte cares for alls, eller tom inte tycker om. Men om man ger upp såna beteenden så är det ju ingen uppoffring så det räknas inte.

(På tal om musik som jag inte gillar pga texten.. If I were a boy ~GAAAAAAHHAAHH!!!!!! :'( (Jag lyssnar på four chord songs, their not all good :S))

Just att "ändra" sig för någon är något fint oh romantiskt.. som att komma med blommor. "okej, för Dig älskling"..
Att ändra sig för att man inte vill förlora någon man tycker om som annars inte vill vara med en, fine. Fast samtidigt, för mig iaf så blir personer automatiskt lite mindre värda att umgås med om de inte vill umgås med mig som jag är. Folk som tycker om mig är ju lite coolare än folk som inte gör det xD (hehe ^^ självgoda fan) men vissa kan vara så awesome i övrigt att de kan vara värda att man ändrar lite på sig, det kan jag gå med på. Till en viss grad skulle jag nog kunna göra det för några..
Men att göra det som en tjänst, som något som den andra ska tacka för. Nej, nej, nej, nej, nej, nej!!

Tjänster i allmänhet blir jag lite irriterad på. För att det blivit något som man förväntas från varandra. Som jag förklarade för en lagom dragen Mario i Berlin, när han gnällde över att vi inte väntat på honom när han åt nudlar. Ja, vi kunde ha väntat, det hade vart trevligt av oss och inte en särskillt stor uppoffing, och visst är det trevligt när man ser efter varandra. Men när det blir ett krav, när man måste göra de, när man blir en dålig människa annars, det är jävligt läbbigt. Att var och en ser efter sig själva, det är väldigt bra default tycker jag. Folk är trevliga, folk kommer att se efter varandra ändå, även om det inte förväntas av dem. Och då känns det så mycket bättre att göra det också (skrev jag inte något inlägg om julklappar, hur mycket roligare det är att ge julklappar till dem man inte förväntas ge till?).. Man är inte en dålig människa för att man värnar om sina egna intressen och inte bryr sig om alla andra. Man är inte en dålig människa för att man inte engagerar sig i att andra ska må bättre. Man är en neutral människa (nu låtsas vi att det är så enkelt och ni fattar principen) varken bra eller dålig. Och det är helt okej. Faktiskt.
Man kan inte förlita sig på andra, får man hjälp så är det något att vara tacksam över, inte något man förväntar sig och blir otacksam om man inte får.

Summering? xD
Jag blir irriterad på needy personer, som ändrar sig för andras skull.
Jag blir irriterad på folk som blir arga för att de blir dumpade.
Jag blir irriterad på folk som förväntar sig saker av andra.

Höh.. jag kanske har stoff för en låda med saker jag inte gillar iaf xD