Inatt drömde jag att jag var ledare för konfaläger igen. Men den här gången var jag så mycket äldre att ungarna tyckte jag var vuxen och tråkig. Kände mig allmänt gammal och ledsen när jag vaknade.


Jag försöker skriva ner mina drömmar så mycket som möjligt.
Ofta ska man ju till skolan eller något när man vaknar och har inte tid att skriva ner drömmen. Och det är inte såå noga. De drömmar jag har glömt saknar jag ju inte att inte komma ihåg. Men jag läser igenom min drömdagbok då och då och det är väldigt kul. Oftast mins jag att jag har drömt drömmen när jag väl läser om den, inte alltid jag har ett par drömmar i den boken som jag inte har något minne av alls x)

Janne är avundsjuk på mina drömmar säger han ibland. Jag tänker mig inte att jag har sådär särskillt roliga drömmar. Visst, jag gillar att drömma.. men jag drömmer oftast om saker som känns ganska så vardagligt ändå. Inte så mycket gröna elefanter som flyger och sprutar karameller.
Jag drömmer om folk jag känner i situationer som känns väldigt vardagliga när jag väl drömmer men som när jag vaknar visar sig vara off på ett eller annat sätt. Sådär som drömmar är att man plötsligt vet något, av ingen anledning alls. Att man går in i ett hus och sen är man på standen plötsligt. Eller att personen man började prata med plötsligt är någon annan.


"Jag skulle hälsa på den brittiska tjejen från Teater-lägret/hon som gick på bild och formen som bodde i närheten av där jag bodde som jag brukade ha sällskap hem med. Vi fick åka jättelångt och när vi kom fram insåg jag att jag hade glömt presenten som jag slagit in i massa lager papper. Men sen var det två timmar tidigare och jag var fortfarande hemma så jag fick en chans till att ta med presenten" 14-15 Mars 2009

"Jag skulle till Hornstull eller Liljeholmen för att träffa Adam och Julian. Vi skulle handla på systemet men de ringde hela tiden och bytte mötesplats" Mars 2009

"Någon hade övertalat Jens att börja på Tai-Chi, tror det var jag. Anders (vår ledare) tyckte inte att det var en så bra idé" 25-26 Mars 2009

"Vi satt i matsalen och snart skulle engelskan börja. Men Anders (engelska-läraren) satt vid bordet brevid så vi behövde inte stressa. Sen vände sig Anders om och kollade på oss och sa "Varför sitter ni här? Lektionen börjar nu, ni kommer komma försent" och sen reste han sig och rusade iväg allt vad han hadde. Vi sprang efter till Bokbussen på taket till gymnastiksalen. Aylin hittade en bok om antikens grekland" 29-30 Mars 2009

Den sista är en av mina favorit-drömmar. Jag vaknade ur den och låg och skrattade aslänge. Jag mins den jättetydligt. Den känns lite hafsigt nedskriven, men det var verkligen så den kändes. Sådär konstigt känslolös. Det bara hände saker.

"Jens och Jenny skulle ha ett barn tillsammans. Det skulle heta Julian så att alla i familjen hette något på J. Vi gick upp på en kulle där jag skulle föda barnet. Anita (min gamla dramalärare från högstadiet) hjälpte till att ta på kläder på en Baby-Born-docka och det var att föda barnet. Sen hällde jag mat på ett miniatyrkök för att jag spelade sims. Sen var köket stort och väldigt jobbigt att städa" 20-21 juni 2009

"Jag sprang runt och fångade pokémon så att jag fick hångla med dem" 21-22 juni 2009

"Jag och Jens byggde ett hus i Sims och sen ställde vi det på diskbänken i köket" 28-29 Juni 2009


Nu vet jag inte vad det heter men det finns metoder för att ta kontroll över sina drömmar så att man kan styra dem. Första steget är tydligen att skriva ner sina drömmar. Det hade jag ingen aning om när jag började göra det men tro fan att det fungerar för det är ganska ofta som jag vet om att jag drömmer nu för tiden. Och då kan jag ganska ofta göra som jag vill. Sen tvivlar jag på mig själv lite för mycket så halva hjärnan tänker "nu ska jag gå till ett bord och så står det en stor tårta där" och andra halvan tänker "fast det kommer inte funka, det står ju ingen tårta där. Det är inte såhär enkelt" så det händer ibland att tårtan typ står och blinkar på bordet x)
Men jag föredrar oftast när jag drömmer utan att insé att det är en dröm. För drömmar är som extra dagar, och på något vis vill man ha livet sådär lagom begränsat. För att önska och hoppas på saker är liksom halva glädjen. Ifall men kunnat kontrollera sitt liv som man kan kontrollera drömmar ibland, då hade man kunnat få allt man önskade sig och sen sitter man där och vet inte riktigt vad man ska göra. Det är som att spela minecraft i creative-mode. Man behöver få kämpa för att nå sina önskningar annars är de inte lika mycket värda när man kommer dit.
Men så känner man sig lite ball också när man upptäcker att man drömmer. För det kan vara lurigt. Jag mins en dröm jag hade. Vi satt i matsalen i skolan på en måndag. Åt lunch och allt var precis som vanligt. Inga underligheter, inga bokbussar på taket till gymnastiksalen. Men så insåg jag att jag hade glömt vad jag gjorde under söndagen. På lördagen hade jag varit hos Julle och jag mindes allt upptill då vi gick och la oss och somnade. Sen mindes jag inte något av söndagen. "Tänk om jag drömmer" tänkte jag och mindes något de säger i Inception. Att om man föröker tänka sig hur man hamnade på en viss plats och inte kan komma på det så är det täcken på att det är en dröm. Och när jag tänkte efter så var det inte bara söndagen jag inte mindes något av. Jag mindes ingenting om dagen innan vi satt där i matsalen heller.
"Så det är en dröm tänkte jag"

Men oftast är de ändå så vanliga drömmar att jag inte kommer att tänka på ifall det skulle kunna vara en dröm. Även om de visar sig vara lite off när man vaknar. Det kan vara ibland när det händer något sånt där riktigt bra i en dröm som jag tänker tanken "är det en dröm?" och typ nyper mig själv eller vad jag nu fått för mig att man ska göra. Men jag brukar aldrig kunna hitta något som tyder på att det är en dröm i de lägena. De känns alltid sådär extra extra verkliga. Antagligen för att jag inte vill insé att det är en dröm :\ Såna drömmar är alltid störiga att vakna ur. Det tar oftast tid innan man insér vart man är och vad som har hänt på riktigt och inte. Ibland kan det vara en sån där dröm som känns otroligt jävla verklig, men som det inte händer något särskillt i så när man vaknar inser man inte att man drömt.
Det är senare på dagen, eller tillochmed senare under veckan, som man inser att det inte riktigt går ihop att någon har sagt det man absolut tycker sig minnas att de har sagt och sakta kryper det fram att det måste ha hänt i en dröm.

Mest använtdbart att veta att man drömmer är det ändå när man drömmer mardrömmar. Och smidigt nog så är det i huvudsak då som jag inser att jag drömmer.
Jag drömmer mycket mardrömmar. De brukar så över när man blir äldre säger folk. Inte för mig iaf :\ För mig har de blivit värre (för jag är så jävla speciell!! (det är förresten skönt när man kan säga att man hatar sina vänner utan att behöva oroa sig för att de verkligen tror att man gör det ^^) -.-).. eller värre. De förekommer oftare. Men eftersom jag vet att de är drömmar så är de inte lika läskiga.
De är fortfarande asläskigt :o Läskiga filmer är ju läskigt. Drömmar är värre.. även om man vet att det inte är på riktigt, det vet man ju om filmer med.
Oftast blir jag bara jagad i mina mardrömmar nu för tiden. Och jag kan inte gömma mig eftersom de som jagar mig är del av drömmen så de vet ju vart jag gömmer mig -.-
Ibland är det andra mardrömmar, då är det inte lika troligt att jag inser att de är drömmar. Men jag kan inte komma ihåg någon sån jag har haft på senare tid.


Men även om jag drömmer mycket mardrömmar så är jag väldigt fond av mina drömmar. När jag åkte ner till Ghana första gången berättade dem om olika Malaria-skydds-preparat och det billigare alternativet kunde ge en mardrömmar. "nej" sa jag direkt. Inte för att jag inte ville ha mardrömmar, utan för att jag inte ville äta något som fuckar med mina drömmar alls. Jag skulle inte vilja äta något som påstods minska mina mardrömmar heller. För tänk om det minskar på alla mina drömmar. Eller ändrar på dem. Gör dem till snetrippar om gröna elefanter, varenda en. Det vill jag inte! Jag vill ha dem som de är. <3 Helt lagom fucked up och allmänt bäst :D