Kom heem

~vi börjar oom igeen~ 
 
Folk är hemma över Jul.
 
Hela min lägenhet är kaos och jag har typ inte ätit ordentlig mat hemma på två veckor.
Men det är väl så det ska vara.
 
Jag älskar att folk är hemma och vill att de aldrig ska åka. Men samtidigt är det utmattande för jag kommer hem och är så jävla ledsen. Tror jag gråtit dagligen.
Nog för att jag gråter ofta i vanliga fall visserligen. Men då brukar det oftast vara för att man är fin-ledsen. Sådär som man gråter åt filmer oftast. För att det är fint. Någon sorts blandning mellan ledsen och glad, ibland bara glad.
Men nu är det bara ledsen. Bryter ihop så fort jag inte är distraherad, och det är utmattande. Och samtidigt är jag helt överlycklig av att ses när vi ses, och det är också utmattande. Som någon sorts superhögfrekvent manodeppresivitet... fast ja, inte egentligen.
Men det känns som det inte kommer finnas någon energi kvar lagom till då folk åker hem, men det behöver det göra för jag har inte råd att misslyckas med de här kurserna.
 
Puh..
 
 
Det här hjälper ju inte precis.
 
Men ja, det är ju kul att träffa folk. Det blir som om jag blir ledsen av att träffa folk, men det är ju egentligen att jag blir påmind om hur sugigt det är att inte träffa folk, av att träffa folk.
Vi har spelat mycket "det sociala spelet". Som är lite ångestframkallande på sina sätt. Men det är kul också. Den där sortens "lära känna varandra-aktiviteter" brukar vara så. Jobbigt för jag är ganska eftertänksam, men man har ofta inte möjlighet att vara det. Så man måste komma på något svar fort och sen eftåt känner man sig som att man inte fick fram det på rätt sätt och vad är poängen med leken då lite. Men det är kul att vara med när andra spelar. När man kan tillägga saker ifall att man har något att tillägga. Men mest sitta och lyssna när andra spelar.
"Once upon a time" är också så. Det är ett jättemysigt spel, men jag känner oftast att jag skulle föredra att inte spela själv utan bara titta på typ.
Många spel är någon sorts så. På lite olika sätt. Förutom Robo-Rally. Robo-Rally är det bästa spelet.
 
(har förövrigt skrivit det här inlägget nästan helt utan att titta på tangentbordet. Trodde att det skulle gå väldigt mycket knagligare, men det har det typ inte alls gjort. Det är coolt....)

Intressant

Så igår var vi ute på krogscenen så att säga. Det brukar ju vara allmänt odramatiskt. Vi är en grupp som stick to ourselves liksom, och lika gärna kunnat sitta i någons vardagsrum och supit.. Varför gör vi inte det? xD
Aja. Igår var inte fullt så odramatiskt. Det satt ett par herrar vid bordet brevid som pratade lite med whoever av oss som satt i änden av bordet.
Jag satt instucken i ett hörn så jag hade ingenting med dem att göra. Men så plötsligt kallar den ena killen en av tjejerna i sällskapet för Slampa. Väldigt oprovocerat liksom, han är inte sur, han försöker inte göra henne ledsen, det är snarare ett konstaterande. Vi alla som hör det hajjar till och hon undrar varför ha säger så och han svarar, igen inte sur eller så, bara väldigt konstaterande att "du ser ju ut som en". Då reser hon sig och går. Det här tänker inte hon ta liksom. Och det ska hon ju absolut inte behöva.
Sen är hon ledsen och han försöker be om ursäkt men hon vill inte ha med honom att göra och säger åt honom att dra och lämna henne ifred.
 
Och jag sitter inklämd i soffan och skakar för jag vill så himla gärna prata med honom och fråga hur det där hände. Om han förstod vad han gjorde och hur han överhuvudtaget fick för sig att det var en bra idé från början. Men så går han, innan jag hinner ta mod till mig. Och nu kommer jag aldrig få veta! :(((

GAAAAAAAHH!!!!!!

Nu gråter jag. Faan för hela världen!
http://nyheter24.se/nyheter/brott-straff/735145-polis-doms-for-dataintrang

Galna värld

Jag bloggade typ nästan regelbundet där innan jul. Wats öp with dat?
 
Vilgot är sjuklig och behöver skriva uppstas massa. Jag behöver egentligen plugga också men jag har mått piss den senaste veckan lite drygt. Går dåligt med plugg då. "Imorn ska jag plugga" nääää
Ungefär.
Jag har hamnat i en dålig sprial där jag allmänt känner mig socialt fail och därför vill jag inte träffa folk för hur kul är man när man är ledsen, och då känner jag mig ännu mer socialt fail för att jag undviker att träffa folk. Jag försökte faktiskt fixa tid hos kurator på ungdomsmottagningen i slutet av november, men de lyckades liksom glömma bort mig när jag satt där i väntrummet och det kändes allmänt jobbigt, jag hade suttit där i tre timmar utan att få hjälp när jag antagligen bara hade behövt vänta en halvtimme om jag hade vågat fråga i receptionen varför det tog sån tid. Sen fick jag inte tid då utan de skulle diskutera vilken kurator jag skulle få och sen återkomma "i slutet av veckan" med en tid. Sen återkom de inte i slutet av veckan utan efter drygt två veckor. Men då missar jag samtalet och vågar inte ringa upp och de ringde aldrig igen så det bara... Blev inte. Så det känns allmänt bara jobbigt nu men mina föräldrar vill att jag ska fixa en ny tid och försöker hjälpa mig med det så då blir det väl så.
Hade visserligen en allmänt bra kväll igår när jag träffade klassfolk. Mer för att de faktiskt hörde av sig till mig än för att jag hade kul. Fast jag hade kul också. De är mattenördiga :) de blir genuint intresserade av att på riktigt  räkna ut hur man ska blanda blå och röd mjölk för att få grön. Sånt blir jag glad av. Sen sågs vi lite för länge så jag var i alla fall massa depp när jag kom hem, men nu i efterhand så insåg jag att jag hade kul.
Och ikväll var också jävligt nice. Egentligen. Även om det också sket sig när jag väl kom hem.
 
Jag tycker om folk. Man har dåliga dagar ibland. Duh.
De brukar inte vara såhär länge för mig bara, så det är jobbigt. Det har blivit mycket på en gång efter varandra. Dålig timeing. Nåt sånt.

Att inte vara värd att trackasseras

Linda Skugge skriver:
http://debatt.svt.se/2012/12/20/instagramupploppet-handlar-inte-om-sexism-det-handlar-om-hat/
Om "de andra tjejerna". De som ingen vill ha.
 
Jag tycker inte att artikeln är speciellt bra, men jag tror jag fattar tanken.
 
När jag gick i mellanstadiet och folk kastade sig ur vägen i korridorerna för att att krocka med mig var värre än döden, då ville jag mest av allt i hela världen att killarna skulle snärta mig också med nyckelbanden på låren, som de gjorde mot alla andra tjejer. Jag fattade ju att det gjorde ont såklart, och egentligen tyckte jag att det var dumt att de överhuvudtaget snärtade tjejerna med nyckelband. Men när de nu gjorde det så ville jag ju att de skulle snärta mig också.
Jag vet att "det är bara pojkars sätt att visa att de tycker om dig" är bullshit och att killar som antastar kvinnor har pissig kvinnosyn. Men nu var ju faktiskt inte anledningen till att de lät bli att snärta just mig att de respekterade mig men inte de andra tjejerna. De respekterade inte mig ett spår mer, jag var bara inte ens värd ens den dynga som var deras uppmärksamhet. De där killarnas pissiga kvinnosyn gällde ju mig också. Den där förnedringen man känner, för att någon invaderat på ens space, den kände jag också, för de skulle ju lika gärna kunnat göra det mot mig, men sen lades det ju till ännu mer skam för att jag inte ens dög för det.
 
Nu för tiden har jag den självkänslan att bekräftelse från den sortens människor inte är värd något längre och då blir det ju jobbigare att bli antastad än inte. Men då var den bekräftelsen värd allt. Jag nu tycker så jävla synd om mig själv då för det, och alla andra med så dålig självkänsla. Och det är det jag känner att Skugge menar, hur fruktansvärt synd det är om folk som har så dålig självkänsla att trakasserier blir värda. Och hur det glöms bort för att de ju faktiskt slapp bli trackasserade.
 
Vem det är mer synd om är inte intressant och det är där Skugges artikel brister för det hadlar inte ens bara om hur mycket självkänsla man har vilken situation man hanterar bäst. Har man tillexempel en antastade förälder tänker jag mig att det skulle vara fruktansvärt jobbigt att inte slippa ifrån det i skolan heller. Har man istället en rätt hög toleransnivå för vad som är inkräktande på ens personliga sfvär, och allmänt inte var så brydd över ifall töntiga grabbar respekterade en eller inte, då var det nog inte lika jobbigt....
 
 
Jag vet inte, jag kände igen mig. Det var lite dumt skrivet här och var, men ibland skriver man dumt när man känner sig arg fast att man egentligen är ledsen. Se Jonas Gardell typ.

I Wish This Was Real

Heter den här bilden. Jag mins inte vilken bullshit-del av internet jag hittade den på. Antagligen typ lolhappens.. de brukar vara bra på bullshit. Så bra.
Så okej. Jag fnissar till lite när jag ser den här bilden at first. På samma sätt som man fnissar till av AFV-videor. Hon har uppenbart gjort bort sig för att hon photoshoppat sin bild odiskret. Och det faktum att såna här bilder finns på internet så att vi tillsammans kan skratta åt personer som gör bort sig är inget underligt och jag ser inget behov i att skriva på motioner för att få dem att försvinna. Man får skratta åt folk som gör bort sig. Det är, som grej i allmänhet, helt okej.
Men när bilden heter "I wish this was real".. då skrattar vi inte åt hennes photoshopfail längre. Då är det plötsligt så att hon blir hånad för att ha försökt föställa sitt utseende. Och då blir jag orolig att det är många av dem som jag trott skrattat åt folk som failat, som egentligen hånade dem, inte för att de failade med något, utan för att de överhuvudtaget försökte pull something off in the first place. Och sen blir jag orolig att andra folk tror att jag, när jag fnissar åt hennes misslyckade photoshoppande, egentligen hånar henne för att hon försöker låtsas vara smalare än vad hon är. För det gör jag ju inte. Verkligen inte. Jag förstår inte hur det finns folk som orkar göra det överhuvudtaget. Jag tycker synd om henne för att hon vill ha en annan kropp än den, uppenbart snygga (theres only so much photoshop can do..), kropp hon har.
Folk på internetet är elaka :(s

Det här stod i metro för ett par dagar sen:

 
 
 KVINNA SKA HA HAFT SEX MED SKELETT- står det på förstasidan i en liten notis.
 
Så man öppnar tidningen och läser den där fetstilta sammanfattningen av artikeln och det är en kvinna som polisen har hittat massvis med skelettdelar hos. Som hon bland annat ska ha haft sex med.
Hon riskerar 2 års fängelse. För brott mot griftefriden, vilket tydligen är maxstraffet, jag wikipediade det. Min reaktion:
 
There must be more to this!
Så jag lusläser artikeln och nej. Det är inget mer to it.
Tjejen har skelett hemma. För att hon går igång på dem vilket måste vara en jävligt jobbig grej att gå igång på och helt fruktansvärt besides the fucking point!!
Okej att hon har brutit mot griftesfriden (vilket måste vara den dummaste jävla lag vi har, allvarligt talat get over yourselves -så känner jag) ganska grovt. Ganska. Det är inte som att hon har gjort marionetter av folk och sutitt och dinglat med dem utanför deras efterlevandes panoramafönster mitt under mysfilm-kvällen så liksom -maxstraffet? Jag vet inte. Men jag tänker inte argue with that för det är en lag vi har och även om jag tycker den är dum så tycker väl inte de som faktiskt har fått sina släktingars gravar skändade det och det finns en poäng med att det inte ska vara okej att bara typ gräva upp gravar for a laugh om folk faktiskt mår dåligt av att det händer.
Nej det som är hemskt med det här är hur mycket vikt artikeln lägger vid anledningen till att hon hade de här skeletten: att hon går igång på dem.
"-Att ha kroppsdelar hemma och ett sådant intresse för döden och bårhus är bisarrt, säger åklagare Kristina Ehrenborg-Staffas" . . . . . jag vill gråta. Sen har de också med ett helt stycke om hur vittnet "Anna" fått kontakt med henne på en klubb och hur kvinnan visat upp sina skelett för "Anna" och frågat "Anna" om hon kunde få ha sex med henne när "Anna" spelade död.
Jag tänker på hur dåligt jag mår över mina sexuella preferenser ibland när jag har en dålig dag, och det är fan inte så jävla kul att bli called out on, hur jävla dåligt måste inte hon må då? Och så skriver de en jävla artikel som basickly bara är "Ey guys, kolla vilken otroligt jävla störd person den här tjejen är".
Bussigt!

Vi hade Seminarieredovisning idag.

 
 
 
Seminariegrupperna är små och personliga och består av folk jag aldrig hade pratat ett ord med innan vi hamnade i samma seminariegrupp, och fortfarande knappt har pratat ett ord med. Jag brukar sitta i ett eget hörn och inte säga någonting så mycket som möjligt.
Så när en av tjejerna -inte Anna och inte Josefine.. eller är det Josefine? Jag är dålig på namnen i min seminariegrupp... - sätter sig brevid mig så freakar jag ut totalt. En liten del blir ju glad.. men det liksom märks inte för att en betydligt större del har råpaniken orvar.
Vissa dagar, de flesta, typ alla, känns det som att jag gått bakåt med min sociala progress sen jag började universitetet.
 
Dave ska ha fest på fredag. Jag tyckte att Vilgot kan stå i hallen och vara där så att jag kan komma och få en kram och gråta lite var tionde minut. Vilgot var inte aspepp.
Jag klarar mig säkert helt okej utan honom... men läskigt juuuuu :(
Men det är klassfolk. Man kan sitta och lyssna på dem när de pratar. Och jag är klassfolk så ingen kommer att titta snett på mig och undra varför jag är där som det känns som de skulle göra om jag följde med Vilgot på något sånt där.
Jag klarar mig. Jag klarar mig. Jag klarar mig.
*kurar ihop i en boll och vaggar en stund*

Jenny! :D:D

Jenny mår bra och så :)
Det är fint att vara här ^^ inte massvis att göra i Helsingborg sådär men vi hänger i deras våning och spelar korv och dricker saker och skrattar åt korv för korv är kul *nod*
Så har vi varit fram och tillbaka till Danmark :) och sen fram och tillbaka igen :D
Och jag vill att Jenny ska följa med hem!! För det är inte lika fint med saker när Jenny är värsta långt bort :(

Det är ju lite hårt..

Det där när man har pluggat nästan non-stop sedan halv 9 imorse, med typ totalt en timmes paus för mat och hemåkning, och sen när man äntligen är klar och det har tagit hela dagen så tittar man på klockan och inser att mobilen, som man trott gått en timme fel hela dagen, har ställt om sig själv till vintertid så plugget har tagit ännu mer hela dagen än man trott och nu hinner man inte ens göra något tramsigt i en timme innan man går och lägger sig utan måste gå och lägga sig direkt :(
Alla andra har lite höstlov den här veckan. Alla och alla.. men man själv brukade ha det. Man insåg inte hur perfekt det där höstlovet låg. Så jävla perfekt låg det.
"Nu ska det väl bli skönt med en paus, och samla krafter" sa vuxna och man bara "öööööh... i guess" alltid nice att vara ledig oavsett när det är. Samla krafter.. jaja. Trötta vuxna är ju vuxna och tråkiga..
Och nu har man inget höstlov och har inte tillbringat hela förra veckan med att vara aspepp över att snart är det här. Tror det är det som gjort störst skillnad. Ingen pepp. Vi har iof vår sista e-tenta på onsdag. Det kan man vara lite pepp över. Men jag blir snarast mer stresssad för då kommer det att bli lättare att slacka efter :(
Sen är vi lediga på Torsdag. Kommer vara välbehövdaste lediga Torsdagen there ever was. Kommer få plugga hela dagen antagligen. Om jag har hunnit få tillbaka Seminarieuppgifterna jag skickade in idag.
Men vi har börjat med kombinatorik i Algebran nu så yay :D Det kommer inte vara lika segt att plugga till som matte-e-tröket som vi har haft hittils. Det var nog inte bara Olofs fel att matte-e var seegt. Fan va integraler inte är roliga liksom.. vihart, hjälp mig!
Min moster ringde. Ville prata med Mamma egentligen men hon var inte hemma. "Så är det BARA matte nu eller är det i alla fall lite annat också?"
"Nej det är bara matte"
"Hu jedamig" ja men ungefär xD "Men du tycker väl det är roligt i alla fall.."
Så fick jag förklara att det finns liksom olika spännande delar innom matematiken också. All matte är inte som all annan matte. Som med allt annat.
Förövrigt gillar jag killen som kommer och håller i övningsgenomgångar efter Algebra-föreläsningarna. För han tycker samma matte som jag är rolig. Han typ ursäktade sig lite för att övningarna var tråkiga när vi höll på med matriser "det finns inte så mycket kul övningar på det här", det gör ju inte det :o (precis motsatsen till Christopher. Det är intressant hur två personer kan vara intresserade av samma grej, men ändå totalt olika grejjer innom det). Och nu när vi håller på med induktion och kombinatorik så kommer han med massa superkluringar som han har letat fram från helt andra ställen än boken för att han vill gå igenom grejer som är kul :D

Visa att du har en mängd av 51 heltal mellan 1 till 100 (100 är med i detta alltså) att åtminstone ett element av denna mängd delar ett annat element.
 
Betrakta ett schackbräde av storlek 2^(2012) ta bort en 1x1-ruta från detta schackbräde. Visa att du kan täcka schackbrädet med "hörnbitar" (bitar som är 3 rutor stora i en L-formation) så att inga överlappar varandra och inga rutor utelämnas.
 
Definiera en ny operation (|)som följande. För påståenden p och q, p|q är falskt omm p är sant och q är sant, i övriga fall är p|q sant. Skriv med hjälp av | ett påstående som är ekvivalent till pvq (p eller q).

Och jag har kul. De andra jag har pratat med tycker att det är förvirrande :( Hoppas de inte säger det och får honom att ta tråkigare övningar..

Sånt där som man gråter av


Avföring

Så jag kollade på klockan och såg att jag var tvungen att dra iväg till seminarie-lektionen, och att jag alltså inte skulle hinna fnula ut vad jag skulle göra av talet från helvetet som vi suttit i datasalen tre timmar och försökt lösa: arccos (11/14) + arcsin (-1/7)
Och visst, har man väl fastnat med ett tal är det ibland bättre att ta en paus från det och pröva igen en annan gång. Men det är ju så jävla knäckande när det känns som man gör rätt men det liksom... Inte löser sig ordentligt utan man sitter plötsligt där med en stor fet jävla rot, som visserligen blir asliten.. Men det är inte grejen.

Men då mår man inte bättre av att komma till seminarielektionen och en lärare som.. Inte borde vara lärare för att han är ett arrogant jävla as och säger saker som "då är man inte så dum så man försöker räkna 1000 delat på 12" angående ett inte alls såååå jävla uppenbart knep man kan ta till när man räknar modulus (han kom visserligen på sig lite och la till "eller ja, det är väl mer flitigt än smart i alla fall" MEN DET ÄR FAN INTE BÄTTRE!!!)

Så man kommer hem och är arg och trött för man sov bara... Inte så länge och man frös hela natten och vaknade på allmänt inte den bästa sidan så man vill bara hem och sova tills på måndag men man har tenta imorgon på typiskt såna där tal från helvetet (se ovan) så man vet att man måste sitta med dem tills man fattar vad grejen är


Läser Saras blogg

Och känner mig konstigt vemodig.

Skrev ett inlägg om "hen" nyss men sen tog batteriet slut och allt försvann.. Orkar inte skriva om det. Kanske en annan dag..

Har ätit pannkaka, räknat tokfina mattetal och tittat på när Vilgot spelat supermariogalaxy. Det är fint.
Jag vill att Albin ska komma hem :(


RSS 2.0