Vi fick ett papper på biologin idag. Kärlekens Kemi handlade papperet om.
När vi fick det sa Julle: sånt här vill man ju inte riktigt veta.
Det ville jag. Jag tyckte det var jätteintressant. Det tog ner kärlek på jorden.
Jag vill ha kärlek på jorden xD Jag tyckte inte om när kärleken var uppe bland molnen och härgade för jag förstod inte vad grejern var.
Papperet förklarade hur lust, förälskelse och kärlek var olika saker. Att det var olika ämnen som gjorde olika saker med olika delar av hjärnan och kroppen (bryr jag mig om att gå in på detaljer? inte ett dugg..). Jag tycker det är finare när jag vet att kärlek är på riktigt och inte bara något flumm som massa poeter rantat ihop. Jag tycker om tanken på att det går att se. Att det går att mäta.
Det är som en sjukdom.. tydligen så kan man bli beroende av att vara förälskad. Det tycker jag också är väldigt fint. Dock kan man inte vara förälskad längre än ungefär 2 år  :( Det tyckte inte jag var lika fint.. fast jag tror inte riktigt på det heller... För jag tror mig ha såpass koll att jag märker när jag är förälskad, och nog har det hållt sig mer än 2 år...